Man måste alltid vara berusad. I berusningen finns allt, det är det det handlar om. För att inte känna Tidens fruktansvärda börda som krossar era skuldror och som böjer er mot marken, måste ni oavbrutet berusa er.
Men med vad? - Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag. Men berusa er!
Och om berusningen någon gång redan skulle ha avtagit eller försvunnit när ni vaknar upp, på trappan till ett palats, i det gröna gräset vid en dikeskant, till den dystra ensamheten i ert sovrum, fråga då vinden, vågen, stjärnan, fågeln och klockan, allt som flyr, allt som gnyr, allt som snurrar runt, allt som sjunger, allt som talar: "Vad är klockan?" och vinden, vågen, stjärnan, fågeln och klockan ska svara: "Det är dags att berusa sig! För att inte bli Tidens klavbundna slavar, berusa er, berusa er oupphörligen! Med vin, med poesi eller med dygd, allt efter behag."
No comments:
Post a Comment